Det kallas empati

Igen börjar jag morgonen och ser bilden på den lilla pojken som spolats upp på en strand på Facebook. Det vänder sig i magen och värker i hjärtat, stackars liten vad rädd han måste ha varit. Vad hjälplösa hans föräldrar måste ha känt sig.

Måtte jag slippa ta mitt barn i famnen och fly från mitt hemland de land som en gång var ett hem en trygghet en plats där jag visste hur allt fungerade.

Måtte min sambo slippa ta farväl av sin familj för att fly till ett främmande land för att söka uppehållstillstånd för att sedan försöka få oss dit så vi kan starta ett nytt liv.

Jag gråter nästintill när jag tänker tanken.

Längre ner på mitt nyhetsflöde så ser jag ett inlägg från Jimmie Åkesson. Där han talar om att han besökt UNHCR i Jordanien. Att han vart ledsen av de han såg och att vi måste hjälpa människorna på plats.

Ja visst måste vi hjälpa dem på plats OXÅ! 

Men Jimmie tror du inte att vi måste öppna och hjälpa dem här hemma i Sverige med!

Tror du att alla dessa människor flyr sitt hemland för nöjes skull? 

Tror du att de utsätter sig för livsfarliga situationer för att de kanske är spännande. 

Är du så korkad att du tror att dessa människor helst av allt inte hade velat stanna i sitt hemland med sina nära och kära och bygga på sitt liv där.

Tror du att det är roligt att ta sitt barn på armen och fly mot en oviss framtid.

Tror du att de är roligt att lämna familj bakom sig och fly och sen hoppas att de överlever tills du fått uppehållstillstånd och kan hjälpa dem hit med.

Rent utsagt jag är så jävla less på din empati lösa syn på medmänsklighet. Försök tänka dig in i situationen själv. Tänk om det var du! Din bror, ditt barn din mamma. Din familj. 

Och till er andra kända som okända.  

Vi har alla olika syn på saker, olika politiska åsikter. Jimmie har uppenbart sin och jag min. 

Alla får tycka vad de vill Men för guds skull tänk till.

Och jag tycket det är bra att sådana saker vissas på Facebook som tex den lilla pojken. Visst de var ingen rolig bild att se och en bild som skapar mycket känslor och frågor. Inte en bild man vill behöva se Men den fyller sitt syften för Vad Många det är som Äntligen vaknat till! Som dragit upp huvudet ur sanden. Som tänker till, tänk om de hade varit mitt barn.

Vad många de är som börjar skrida till handling.

Bra! 

Jag tycker och tänker mycket, de uppskattas av de flesta som står mig nära. Skulle de vara någon som inte uppskattar det så då är det så. 

Jag brukar dela mina blogg inlägg på fb och gör även lika med detta. 

Detta är min syn på de hela min tanke. 

Gå nu ut idag och gör något bra av din dag!